Lillebror önskar sig tekniska prylar, morfar önskar sig sylt, pappa önskar sig underkläder och mamma önskar sig smycken. 

Under 1700-talet började vi dela ut julklappar. Då gick människor till varandras hemdörrar och knackade, slängde in en present, med en liten elak/skämtsam kommentar. Sedan sprang de hastigt iväg igen, skrattandes. 

Ungefär 80 år senare började överklassen fira modern jul, ungefär som vårt firande. Nu började man ge dagens vanliga julklappar till varandra. Då kunde man få saker som skulle kunna vara användbara idag. Men vem var det som överlämnade julklapparna? Jo, det var okända personer, personer som var förklädda, av något slag.

Hädanefter har vi ökat vårt behov av att köpa julklappar. År 1968 startades en kampanj som kallades ”alternativ jul”. De var människor som tog ställning till vårt storhandlande, vårt frosseri. Vi köper för mycket och så vidare medan halva världen svälter samt att människor lever hemlösa i vårt avlånga land. Resultatet av denna kampanj var inte lyckad, det kan vi se idag. Folk fortsätter köpa i väldiga mängder. Jag känner att man inte behöver köpa för mycket julklappar, då kan det bli ganska onödiga saker. Men julklappar är ju också något fint och givmilt. Därför tycker jag att vi skall fortsätta köpa julklappar men i lagom mängd. 

När min mor var liten fick hon stickade strumpor, böcker, kritor, papper, dockskåp och dockskåpstillbehör och så vidare. När min 28 år gamla syster var liten önskade hon sig liknande det mamma önskade sig, med ett undantag, en CD-spelare. När jag var  mindre önskade jag mig en Tamagotchi och en sådan knapptelefon som kunde fällas upp. Det har ni säkert också gjort. Ni har nog redan märkt min poäng i det här, att vi har med tiden önskat oss mera teknik. Telefoner, datorer, en egen TV och så vidare. Jag märker dagligen att vi människor är väldigt beroende av våra telefoner. Vi kollar Instagram, Facebook, Vine, Twitter utan att vi ens behöver. Det är så illa att barn vid 5 års åldern eller yngre har ett beroende av faderns telefon. Det gör ju också att de själva önskar sig en egen telefon. Önskelistan till jultomten har förändrats genom åren och det är väl ganska naturligt, modernt blir omodernt, intressen förändras och tekniken utvecklas.  

Julafton, då kommer tomten och delar ut alla paket. Efter att alla har fått sina paket öppnar man dem med en stor spänning och nyfikenhet. Kvällen fortsätter hädanefter med andra aktiviteter.  

Enligt kristendomen idag firar vi jul för att Jesus, guds son föddes den 25 December år noll. Sverige är idag klassat som ett kristet land även om det är många som inte är troende. Detta tror jag har lett till att i stort sett alla firar jul även om många inte är troende.

Jag tror inte att så många tänker på anledningen till att vi har jultraditionen i Sverige. För de flesta människor är det bara något man alltid har firat. Det är dessutom för de flesta människor en positiv tradition. En kärleksfull, glädjespridande och mysig tradition. Varför inte göra något man mår bra av?

För många barn är nog julklappar det man ser mest fram emot. Jesus fick gåvor från de tre vise männen, på det viset har traditionen med att ge varandra presenter förts in i julfirandet. Jag tror att en del ser det som syftet med att fira jul. ”För presenterna” är det många som säger. När man blir äldre handlar det inte längre om att få julklappar. Jag har märkt de senaste åren hur mycket roligare det är att ge än att få. Att få se glädjen i någon annans ögon när någon får det den har önskat sig. Många vuxna som inte är troende ser nog syftet med julen som en dag att sprida glädje och värme på.  

Jesu födelse, på grund av Jesu födelse firar vi jul, men från början gjorde vi inte det! Vad firade vi då? Hur firade vi det då?

Under 200-talet firade romarna Saturnalia, de hedrade guden Saturnus. Då gav människor varandra små presenter, barnen fick lov och en marknad öppnades. Människor klädde sig i färgglada kläder och med en viss hatt på huvudet. Människor drack och åt, samhällsklasserna bytte status. Slavarna blev plötsligt herrar och herrar slavar.

Sedan har det spridit sig över världen, till exempel Sverige. Men innan det spred sig till Sverige firade vi något som kallades julblot, för att hedra de korta midvinterdagarna. Då firade vi att ljuset kom tillbaka, att dagarna blev längre och ljusare! När Sverige kristnades, i mitten av 1100-talet, resulterade det med att vi började fira Jesu födelse. 

Jesus var en profet, han var guds son.

/Filip

När jag tänker på tradition så tänker jag på något återkommande. Något som kommer tillbaka och som går till på samma sätt varje gång. Det finns större traditioner och mindre traditioner. Det finns traditioner som nästan alla människor firar och det finns traditioner inom familjer. Man kan komma på egna traditioner med sina vänner och kanske finns det någon tradition på skolan du går. 

Traditioner förs ofta vidare genom generationer, och de kan vara svåra att ändra på. I min släkt ser vi alltid på Kalle Anka på julafton och det har vi alltid gjort och jag tror att vi alltid kommer att göra det. 

Traditioner skapas ofta efter något man firar, exempelvis Valborg firas för att det är kungens födelsedag. Jag vet inte varifrån majbrasorkommer men det har blivit en stor grej som de flesta i Sverige har. 

Traditioner kan vara lika men olika. Midsommarstång finns i stort sett runt om i hela Sverige på midsommar, men de kan se väldigt olika ut beroende på vilket landskap man befinner sig i. 

Vi har alltså fått en mycket rolig, spännande uppgift i skolan. Vi är indelade i sex grupper som har olika ämnen att jobba utifrån. Mat, mode, sport, film med mera. Ett annat ämne är traditioner och det skall vi i vår grupp fördjupa oss i. Det finns många traditioner i vår värld men vi valde julafton.

Julbestyr. En uppgift om kultur, vad är kultur? En livsstil, ett levnadssätt. Vi tillsammans med klassen kom fram till många olika saker, men vi (Filip och Linnéa) valde att fördjupa oss i traditioner. Ett skriftligt redovisningssätt skulle väljas och här är vi nu. Här är du nu, på bloggen om julbestyr. Vi gillar julen och allt som hör till. Vad hör då till? Det ska vi ta reda på! Håll dig hårt i släden, för nu åker vi!

bildkälla: weheartit.com    

 /Linnéa och Filip