Källor vi har använt:

https://www.youtube.com/watch?v=OgWGbMWvW6Q

https://www.youtube.com/watch?v=UToBqOhNsH0

 http://ideellkulturkamp.wordpress.com/2013/12/17/io-saturnalia/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jul_i_Sverige#Historik

http://blog.svd.se/historia/2013/12/24/julbocken/

https://www.youtube.com/watch?v=rVXzcJMUzZQ - Historieätarna firar jul.

Vi tycker att källorna har varit bra och trovärdiga. Faktan har verkat realistisk och pålitlig. Vi har inte hittat källor som sagt emot varandra och på till exempel svenska dagbladet, som är en ganska stor tidning tror vi inte att skribenterna skriver något som inte skulle stämma. 

Det var bra att se på historieätarna, för att det var lätt att lära sig och ta till sig när man såg vad de åt och hur de gjorde förr, man fick även ett gott skratt. Vi känner att vi kan lita på källan eftersom att det är ett program som visats på svt, vilket skulle vara en katastrof om det inte var sant. 

SVD KULTUR

Den här tidningen är Sveriges tredje största  morgontidning som grundades år 1884. Efter år 1897 började en ny chefredaktör, Helmer Key. Han gjorde att tidningen fick en mer liberal hållning. Sedan 1977 började tidningen bli en obunden moderat som innebär att tidningen är en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning. 

Detta kan påverka deras texter men vi tror inte att jultraditionen har någon direkt höger eller vänster position. Därför tror vi inte att våra texter har påverkats av det här. 

SVERIGES TELEVISION

Sveriges television har varje år sedan 1997 gjort ett slags trovärdighetstest. Det utförs av medieakademin och det mäter svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner. I år har förtroendetestet genomförts i Februari, och av de tillfrågade har 71% svarat att de har relativt högt eller väldigt högt förtroende för Svt.

Svt:s slogan är ”fri television”. Med det menar svt att det ska finnas TV i Sverige som inte är politisk vinklad eller påverkad av några kommersiella påtryckningar. Därför anser vi Sveriges television som en bra sida, med bra program som är neutrala när det gäller politik.

För mig har julen alltid varit något positivt. En dag fylld av glädje och lite spänning. En dag fylld av god mat och gott sällskap. En dag att må bra på. I vår blogg har vi tagit upp julen som vi båda upplever den. Med julklappar och julmat, men man får inte glömma bort att det finns människor som inte alls ser julen som något bra.

Det finns många människor som sitter ensamma på julafton och dessa människor kanske bara fasar inför julen därför att de märks så tydligt att man är ensam. När så många andra firar julen med släkt och vänner så påminns man om att man är själv. Det finns många som firar julen med tårar i ögonen och sorg i hjärtat. En positiv sak är att det finns många föreningar och kyrkor som ordnar julfester för de som kanske inte har någon att fira med. Det tycker jag är bra, för då har man i alla fall ett val att kunna träffa människor och fira julen i gemenskap om man vill.

När jag var liten var julafton den bästa dagen jag visste, jag fick äta god mat och öppna många julklappar och umgås med min familj och släktingar. Jag är tacksam för att mina föräldrar alltid har ordnat och ställt upp och fixat så att julafton ska bli en riktigt bra dag, men det finns barn som inte alls har det så bra som jag har och alltid haft det. Det finns barn vars föräldrar kanske inte har råd med julklappar, det finns barn vars föräldrar kanske mår dåligt och inte har någon energi till att ordna med julmat och julpynt. Det finns barn som har föräldrar som dricker mycket alkohol på julen. Dessa barn kanske ofta är rädda, rädda att mamma eller pappa ska göra något dumt om de dricker för mycket och inte har full koll på sig själva. Vad svarar man som barn, efter jullovet i skolan när alla frågar vad man fick i julklapp? Kanske spelar inte julklapparna så stor roll egentligen, men utanförskapet som lätt kan uppstå spelar roll.

Julen kan vara en svår tid för utsatta barn och familjer.

Det hugger till i hjärtat när jag tänker på barn som inte får uppleva det fina med julen som jag alltid får göra. Det finns en ideell organisation som heter maskrosbarn. Organisationen stöder barn till missbrukande föräldrar samt psykiskt sjuka föräldrar. Man kan skänka pengar till organisationen för att hjälpa de som har det svårt.

Det är viktigt för mig och andra personer som har bra hemförhållanden att tänka på de som inte har det lika bra. Det är alltid viktigt att tänka på sin omgivning och sina medmänniskor och känner man någon som har det svårt kanske man kan, om man har möjlighet köpa en liten julklapp till hen, eller skicka något uppmuntrande sms! En kan inte göra allt men alla kan göra något.

bildkälla: weheartit.com  

Olika men ändå lika. Hur ser ditt julbord ut? Hur ser mitt julbord ut? Och med julbord så menar jag julmat. Vad äter du på julafton? Idag innehåller nog de flestas julbord liknande saker, men de kanske skiljer sig lite åt eftersom vi alla är olika och gillar olika.

Vad åt man förr i tiden? Såg julbordet ut som det gör idag? Med skinka, ägg, köttbullar, sill och julmust? Nej, det var inte förens i början på 1900-talet som man började griljera julskinka och äta äggklyftor.

En del mat har levt kvar och finns fortfarande med på vissa julbord. På 1400-talet, långt innan julskinkan kom in i bilden började man med dopp i grytan som en del människor fortfarande gör idag, man doppade brödet för att det var torrt och man doppade tillsammans med arbetare på gården. Lutfisk fanns också med på 1400-talets julbord, lik som på vissas julbord idag. Lutfisken skulle vara så vit och ren som möjligt för att den symboliserade Jesus, därför blekte man fisken och åt den med det finaste man hade, mandlar och russin. För att göra fisken extra festlig hade man smör uppe på. Man drack i huvudsak öl till maten.

Påsken var egentligen en större högtid än julen. Det var påsken man la kraft och energi på att göra så bra och festlig som möjligt, därför hade man inte så mycket saker på julbordet som vi har idag.

På 1500-talet kom julafton att bli av de dödas natt. Natten då alla döda släktingar kom hem.

På julbordet fanns det rågmjölksgröt och äpplen. Rågbröd, sötmjölksost, fläskkorv och rökt ål. Man dukade aldrig bort julmaten, den skulle stå framme åt de dödas andar. Man skulle äta jättemycket på julen för man trodde att det hade påverkan på kommande år. Nu för tiden äter också de flesta väldigt mycket på jul. Det lever kvar sedan 1500-talet.

1600-talets krigstider påverkade inte julen speciellt mycket. Kristi födelse var det viktigaste med julen och det tog man sig tid och firade. Man tog med sig levande föda för att det var lättare att ta med sig levande kött som kunde transportera sig själva än att behöva dra en massa vagnar med döda djur. På julen fick alla en liten brödhög, den kallades för julhögen och den skulle räcka hela julen. På julen åt man också korngrynsgröt och öl.

På 1700-talet var samhället uppdelat i rika och fattiga. För bönder, som var fattigt folk var julafton i stort sett den enda dagen på året man åt sig mätt på. På julbordet fanns det endast korngrynsgröt, den var lite festligare på jul för att den var kokad med grädde och mjölk istället för vatten. Man hade smör på gröten.

För rikare människor som tillhörde adelsklassen fanns det betydligt mer rätter på julbordet. Stuvad brysselkål, apelsiner med nejlikor, soppa på fläskkarré och mjölk. Det fanns också nötter och revbensspjäll. Här började man fira jul med gran och paket.

Nötter och revbensspjäll är två saker man ofta finner på dagens julbord. Det har följt med sedan 1700-talet, samt apelsiner med nejlikor i. Det är många som pysslar sådana och hänger i fönster för att det ska dofta gott.

Både bönder och adelsklassen fortsatte att fira jul, men det skedde några förändringar till 1800-talet. Bönderna började att slakta sina egna grisar, men de hade bara råd att behålla grisfötterna. Köttet sålde man till överklassen. Bönderna åt grisfötter och oströra med sprit i, det kallades för potkäs. På oströran hade man egentorkade kryddor.

Från adelklassens julbord hittar vi en del likheter till det moderna julbord vi har idag. Man åt pepparkakor och revben, vilket båda är saker som de flesta äter på jul. Men på 1800-talet åt man också leverpastej, leverkorv, pressylta, blodkorv, istersmör, bruna bönor och långkol. Det tror jag inte så många äter idag.

Jag tycker att adelsklassens julbord verkar ganska gott! Dessvärre var det fler som levde som bönderna än vad som levde som adelsklassen.

Nu är vi inne på 1900-talet, som faktiskt inte alls är längesedan. Här började den ”röda” julen med tomtedekorationer, röda ljusstakar och röda kläder. I början på 1900-talet åt man griljerad julskinka, rysk kaviar, ostron, vörtbröd, sardiner och ägg. Surkålssoppa med frikadeller, stekt ripa och stekt potatis i brunsås med gelé. Man åt fisk, den så kallade ”julgäddan” och till efterrätt åt man äppelpaj med vispad grädde. Man hade i stort sett inga kryddor på någonting, det mesta smakade precis som råvaran gör.

Julbordet började mer och mer likna det julbord vi har idag och faktum är att man faktiskt började konstruera det julbord som de flesta äter idag. Dagens julbord är 110-120 år gammalt.

Den här julmaten var den sista av de gamla jularna. Julskinkan blev en symbol för kommande jular.

På 1930-talet var julafton fortfarande en vanlig arbetsdag fram tills jullunchen som man åt tillsammans med sin chef och arbetskollegor. Resten av kvällen firade man med familjen. Hade man ingen familj kunde det bli en ensam kväll på krogen.

En vanlig julmiddag på krogen kunde bestå av kalvsylta och rödbetssmörgås, eller en ägg och ansjovissmörgås.

På 1960-talet åt man kanderade äpplen och mandelmassafigurer. Här började man dricka julmust.

1997 skulle mycket på julbordet vara fejk. Julskinkan såg ut som julskinka men var faktiskt en vegetarisk blandning av potatis, mjöl och kålrot. Köttbullar var hasselnötsbollar. Det här är julrätter som inte överlevt tills idag.

Hur ser dagens julbord ut? Jag tror att det skiftar lite från familj till familj men de flestas julbord innehåller:

• Rödbetssallad
• Senapssill
• Skinka
• Prinskorv
• Janssons frestelse
• Köttbullar
• Clementiner
• Vörtbröd
• Risgrynsgröt

Julbord har funnits väldigt länge. En del saker på julbordet har levt kvar, andra saker har glömts bort. Vad är det som gör att vissa maträtter överlever generation efter generation? Jag tror att små förändringar sker på folks julbord varje år, och efter en längre tid kommer dessa små förändringar ha blivit stora och på så sätt utvecklat och förändrat julbordet. Saker byts ut mot nya. Till exempel i min familj har vi de senaste åren börjat äta fruktsallad till efterrätt istället för risalamalta. Om ett par år eller om några generationer kanske fruktsallad kommer att vara den nya efterrätten på många fler julbord än bara på mitt.

Julen är lika mycket tradition som förändring, jag tror att det får julen att leva vidare. Den glöms inte bort även om vissa delar av den glöms bort. Nya saker kommer och skapar nya traditioner.  

bildkälla: weheartit.com

Enligt kristendomen idag firar vi jul för att Jesus, guds son föddes den 25 December år noll. Sverige är idag klassat som ett kristet land även om det är många som inte är troende. Detta tror jag har lett till att i stort sett alla firar jul även om många inte är troende.

Jag tror inte att så många tänker på anledningen till att vi har jultraditionen i Sverige. För de flesta människor är det bara något man alltid har firat. Det är dessutom för de flesta människor en positiv tradition. En kärleksfull, glädjespridande och mysig tradition. Varför inte göra något man mår bra av?

För många barn är nog julklappar det man ser mest fram emot. Jesus fick gåvor från de tre vise männen, på det viset har traditionen med att ge varandra presenter förts in i julfirandet. Jag tror att en del ser det som syftet med att fira jul. ”För presenterna” är det många som säger. När man blir äldre handlar det inte längre om att få julklappar. Jag har märkt de senaste åren hur mycket roligare det är att ge än att få. Att få se glädjen i någon annans ögon när någon får det den har önskat sig. Många vuxna som inte är troende ser nog syftet med julen som en dag att sprida glädje och värme på.  

När jag tänker på tradition så tänker jag på något återkommande. Något som kommer tillbaka och som går till på samma sätt varje gång. Det finns större traditioner och mindre traditioner. Det finns traditioner som nästan alla människor firar och det finns traditioner inom familjer. Man kan komma på egna traditioner med sina vänner och kanske finns det någon tradition på skolan du går. 

Traditioner förs ofta vidare genom generationer, och de kan vara svåra att ändra på. I min släkt ser vi alltid på Kalle Anka på julafton och det har vi alltid gjort och jag tror att vi alltid kommer att göra det. 

Traditioner skapas ofta efter något man firar, exempelvis Valborg firas för att det är kungens födelsedag. Jag vet inte varifrån majbrasorkommer men det har blivit en stor grej som de flesta i Sverige har. 

Traditioner kan vara lika men olika. Midsommarstång finns i stort sett runt om i hela Sverige på midsommar, men de kan se väldigt olika ut beroende på vilket landskap man befinner sig i.