Källor vi har använt:

https://www.youtube.com/watch?v=OgWGbMWvW6Q

https://www.youtube.com/watch?v=UToBqOhNsH0

 http://ideellkulturkamp.wordpress.com/2013/12/17/io-saturnalia/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jul_i_Sverige#Historik

http://blog.svd.se/historia/2013/12/24/julbocken/

https://www.youtube.com/watch?v=rVXzcJMUzZQ - Historieätarna firar jul.

Vi tycker att källorna har varit bra och trovärdiga. Faktan har verkat realistisk och pålitlig. Vi har inte hittat källor som sagt emot varandra och på till exempel svenska dagbladet, som är en ganska stor tidning tror vi inte att skribenterna skriver något som inte skulle stämma. 

Det var bra att se på historieätarna, för att det var lätt att lära sig och ta till sig när man såg vad de åt och hur de gjorde förr, man fick även ett gott skratt. Vi känner att vi kan lita på källan eftersom att det är ett program som visats på svt, vilket skulle vara en katastrof om det inte var sant. 

SVD KULTUR

Den här tidningen är Sveriges tredje största  morgontidning som grundades år 1884. Efter år 1897 började en ny chefredaktör, Helmer Key. Han gjorde att tidningen fick en mer liberal hållning. Sedan 1977 började tidningen bli en obunden moderat som innebär att tidningen är en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning. 

Detta kan påverka deras texter men vi tror inte att jultraditionen har någon direkt höger eller vänster position. Därför tror vi inte att våra texter har påverkats av det här. 

SVERIGES TELEVISION

Sveriges television har varje år sedan 1997 gjort ett slags trovärdighetstest. Det utförs av medieakademin och det mäter svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner. I år har förtroendetestet genomförts i Februari, och av de tillfrågade har 71% svarat att de har relativt högt eller väldigt högt förtroende för Svt.

Svt:s slogan är ”fri television”. Med det menar svt att det ska finnas TV i Sverige som inte är politisk vinklad eller påverkad av några kommersiella påtryckningar. Därför anser vi Sveriges television som en bra sida, med bra program som är neutrala när det gäller politik.

JULEN I FRAMTIDEN

Men hur kommer julen se ut i framtiden, år 3000? Kommer vi fortfarande ha jultomten? Eller kommer en hund dela ut alla julklapparna? Frågan vi ställer oss, hur kommer det vara i framtiden? Vi har olika syn på framtiden därför är våra tankar olika. 

Jag tror att maten kommer förändras lite grand. Någon maträtt kommer bytas ut till något bättre eller till något som man är tvungen att äta, det beror på vilken situation man är i i livet. Vi äter ju ganska onyttigt i vissa länder, då kanske de onyttiga maträtterna kommer ersättas av något mer hälsosamt. I min familj har vi slutat äta massvis med julgodis på grund av att det är onyttigt. Vi blir/är mer måna om vår hälsa. När jag var 14 år gammal gick jag, mamma och pappa på ett julbord. Vi åt massvis med mat och vi njöt. Men senare den kvällen fick jag och pappa magsjuka på grund av att vi hade ätit för mycket. Sen dess har jag i alla fall haft lite ”skräck” inför julmat. Därför kommer jag äta mindre på julafton i framtiden. Ens egna upplevelser kan påverka.

Kommer jultomten fortfarande banka på vår dörr och dela ut våra julklappar? Vissa familjer som jag känner firar ibland julafton utan jultomte och det har inträffat oss också. Det kan bero på många olika saker, dels att man inte har någon familjemedlem som vill offra sig att vara tomte. Om vi tänker långt in i framtiden tror jag att vi kommer dela ut julklapparna själva, utan jultomten. Jag tror jultomten i framtiden kommer mest vara en symbol för julen,  mer än idag.

Jag tror också att vi kommer tänka mer ekonomiskt framöver. I min familj köper varje person en julklapp till en person, det är på grund av att vi tänker på vår ekonomi och vi tänker på vad vi kan göra med pengarna istället. 

På grund av våra utsläpp av bilar med mera  kommer det bli ganska snöfattigt i vår värld, men det kan vi påverka! Mer miljöbilar och så vidare, då kommer generation efter generation få bygga sin egna snögubbe! Det hör också med julen, snö!

Musik ligger oss varmt om hjärtat. Vi gillar speciella musikstilar vid olika tider på året, men vid juletid lyssnar vi på julmusik!  

Stilla natt är en av våra kända julsånger som vi sjunger vid julen. Låten skrevs på julafton år 1818 av kantorn Frans Xaver Gruber och Josef Mohr. Gruber skulle kolla om alt stod rätt till i orgeln inför kvällens midnattsmässa, men av all hans förvåning hade möss gnagt sönder den. Då var det panik. Han kontaktade sin vän Josef Mohr om hjälp och då skrev dom denna låt under stress.

Under 1900-talet började man sjunga skålvisan ”Hej tomtegubbar”. Den låten kan man också sjunga samtidigt som man dansar runt julgranen. 

Varje år den trettonde december sjunger vi Luciasånger, till exempel ”Lusse lella”, ”Så mörk är natten”, ”Staffanvisan” och ”Sankta lucia”. Det moderna Luciafirandes startades under 1920-talet.  Vissa skolor i Sverige har som tradition att fira Lucia med ett sjungande luciatåg, tärnor, tomtar, stjärngossar och pepparkaksgubbar. 

När jag hör ordet julmusik tänker jag på tradition, minnen och nostalgi. Varje person har ju något minne från barndomen när de lyssnat på julmusik. Då skapas varje år en nostalgikänsla som är riktigt härlig! Julstämning!

Nedanför ser ni länkar som tar er vidare till vår estetjulkonsert som spelades in förra året.

Lillebror önskar sig tekniska prylar, morfar önskar sig sylt, pappa önskar sig underkläder och mamma önskar sig smycken. 

Under 1700-talet började vi dela ut julklappar. Då gick människor till varandras hemdörrar och knackade, slängde in en present, med en liten elak/skämtsam kommentar. Sedan sprang de hastigt iväg igen, skrattandes. 

Ungefär 80 år senare började överklassen fira modern jul, ungefär som vårt firande. Nu började man ge dagens vanliga julklappar till varandra. Då kunde man få saker som skulle kunna vara användbara idag. Men vem var det som överlämnade julklapparna? Jo, det var okända personer, personer som var förklädda, av något slag.

Hädanefter har vi ökat vårt behov av att köpa julklappar. År 1968 startades en kampanj som kallades ”alternativ jul”. De var människor som tog ställning till vårt storhandlande, vårt frosseri. Vi köper för mycket och så vidare medan halva världen svälter samt att människor lever hemlösa i vårt avlånga land. Resultatet av denna kampanj var inte lyckad, det kan vi se idag. Folk fortsätter köpa i väldiga mängder. Jag känner att man inte behöver köpa för mycket julklappar, då kan det bli ganska onödiga saker. Men julklappar är ju också något fint och givmilt. Därför tycker jag att vi skall fortsätta köpa julklappar men i lagom mängd. 

När min mor var liten fick hon stickade strumpor, böcker, kritor, papper, dockskåp och dockskåpstillbehör och så vidare. När min 28 år gamla syster var liten önskade hon sig liknande det mamma önskade sig, med ett undantag, en CD-spelare. När jag var  mindre önskade jag mig en Tamagotchi och en sådan knapptelefon som kunde fällas upp. Det har ni säkert också gjort. Ni har nog redan märkt min poäng i det här, att vi har med tiden önskat oss mera teknik. Telefoner, datorer, en egen TV och så vidare. Jag märker dagligen att vi människor är väldigt beroende av våra telefoner. Vi kollar Instagram, Facebook, Vine, Twitter utan att vi ens behöver. Det är så illa att barn vid 5 års åldern eller yngre har ett beroende av faderns telefon. Det gör ju också att de själva önskar sig en egen telefon. Önskelistan till jultomten har förändrats genom åren och det är väl ganska naturligt, modernt blir omodernt, intressen förändras och tekniken utvecklas.  

Julafton, då kommer tomten och delar ut alla paket. Efter att alla har fått sina paket öppnar man dem med en stor spänning och nyfikenhet. Kvällen fortsätter hädanefter med andra aktiviteter.  

Jesu födelse, på grund av Jesu födelse firar vi jul, men från början gjorde vi inte det! Vad firade vi då? Hur firade vi det då?

Under 200-talet firade romarna Saturnalia, de hedrade guden Saturnus. Då gav människor varandra små presenter, barnen fick lov och en marknad öppnades. Människor klädde sig i färgglada kläder och med en viss hatt på huvudet. Människor drack och åt, samhällsklasserna bytte status. Slavarna blev plötsligt herrar och herrar slavar.

Sedan har det spridit sig över världen, till exempel Sverige. Men innan det spred sig till Sverige firade vi något som kallades julblot, för att hedra de korta midvinterdagarna. Då firade vi att ljuset kom tillbaka, att dagarna blev längre och ljusare! När Sverige kristnades, i mitten av 1100-talet, resulterade det med att vi började fira Jesu födelse. 

Jesus var en profet, han var guds son.

/Filip